Grått och trist..
Humöret börjar bli lite bättre. Men det är svårt när man är uttråkad. På livet. Hur ska man göra för att vända på det?
Det är nog inte livet i sig det är fel på. Det är nog bara hjärnan som har svårt att koppla ibland. För så illa är det inte, det bara känns så..
Jag har allt som man strävar efter. Nästan.
En bra pojkvän, ett hus, ett jobb och bra kontakt med familjerna. Jag har det mycket bättre än många andra. Men varför är jag då inte nöjd?
Jag vet att jag är väldigt impulsiv och vill att det ska hända saker hela tiden. Men borde jag inte vara nöjd och glad över att jag faktiskt kan sitta hemma och trivas där, och att jag har en sambo som inte kräver något annat heller?
Det är nog den såkallade höstdepressionen som slagit till. Hos mig med. Konstigt då är det väl inte när hösten aldrig tar slut och övergår i vinter. Jag gillar vintern. Ge mig massor med snö och minusgrader!
Det skulle pigga upp. Nu är det bara grått och trist, precis som humöret.
Tror mycket gör att rummet inte blir klart heller. Vi väntar på takpanel. Ska vi behöva vänta på sista grejen som ska dra ut på det hela? Jag vill få godkänt, jag vill kunna möblera, jag vill få det fint till jul!
Men det blir väl inget julpyntande i år heller. Tredje gången gillt..
